1733-1810   Related Paintings of Gobindram Chatera :. | Donna Schuster | Painter in his Studio | Combat de chevaliers dans la campagne | a smalschip on choppy seas,other shipping beyond | View of Hampstead Heath from Fack Straw's Castle |
Related Artists:
Salvatore Postiglione
painted Pier Damiano e la contessa Adelaide di Savoia in 1887
Eric Forbes-Robertson
(1865-1935). a figure and landscape painter a figure and landscape painter.was a Scottish painter of landscapes, flowers, and foliage, with children. He was a cousin of James Hornell. He was born in Australia, of Scottish parents, and he was brought up and lived practically all his life in Scotland, at Kirkcudbright. He studied for three years at the art school at Edinburgh, and for two years at Antwerp under Professor Verlat. Returning from Antwerp in 1885, he met George Henry and associated himself with the Glasgow School. Hornel and Henry collaborated upon "The Druids Bringing In The Mistletoe" (1890), a procession of priests bringing in the sacred mistletoe, gorgeous with polychrome and gold. The two worked side by side to achieve decorative splendor of color, Hornel boldly and freely employing texture effects produced by loading and scraping, roughening, smoothing, and staining. In 1893-94 the two artists spent a year and a half in Japan, where Hornel learned much about decorative design and spacing. Towards the close of the nineties his colors, while preserving their glow and richness, became more refined and more atmospheric, and his drawing more naturalistic, combining sensuous appeal with emotional and poetic significance. In 1901 he declined election to the Royal Scottish Academy. In 1901 he acquired Broughton House, a townhouse and garden in Kirkcudbright, which was his main residence for the rest of his life.
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.